Då säger vi väl så.

Ja ja, jag ska inte låtsas att jag är ledsen för att jag inte underhåller er på en regelbunden basis. Jag tycker det är förargligt att vi inte kan vara vänner bara. Att vi räds och räds, och det enda vi kommer fram till är att vi är alldeles för långt borta. Men vi grämer oss och grämer oss trots att vi mycket riktigt vet att omständigheterna omöjliggör en vidare kontakt... Hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0