Happi nu yer

idag insåg jag att detta år har varit fantastiskt bra. eller ja, jag känner att det mesta är i en god riktning.

2012 blir Strindberg-året, jag ska ta studenten och har många resor och äventyr inplanerade. ja, man kan ju inte veta hur det skall bli, men det ska vara gott att leva! leva, och inte endast existera.


etttvåtre

ack, bladen på den enda växten i mitt rum har gulnat.

syretillförseln är därmed strypt.

imorgon är det ett nytt år. och det är konstigt att man växer och blir stor. men jag gillar det. för det är jobbigt att vara liten och oförestående.

nu är jag jättehungrig. hejdå.


Art for art's sake

Dante Gabriel Rossetti, 'The Day Dream', portrait of Jane Morris, 1880. Museum no. CAI 3






















 


till mig

jag har haft en del bloggar i mitt liv. en del finns kvar...

..jag läste just ur dessa samlingar av inre tankar och berättelser.

jag kan känna att jag vågar berätta mer nu. jag behöver inte gömma mig i hemmet, eller bakom ord.

jag har alltid tänkt att det som sker, det kommer att bryta ned mig i små bitar. små små oreparerbara bitar. men jag känner mig samlad, hur är det möjligt?

och det känns på något sätt som att det finns mer som tröstar än gör ont. tröst är så sorgligt, det är ju onekligen kopplat till en mycket dålig känsla. men jag är glad, att jag kunde vara ledsen då. och att jag kan vara ledsen nu. men på ett annat sätt, jag vill ha det andra också. det goda.


Les filles des Ziegfeld Follies dans les années 1920






















G.E

Ja, för de flesta är nog detta främmande, att förälska sig i gamla svartvita bilder på män som inte lever längre. Men min kärlek för stiliga karlar av denna sort är bortom tidens förståelse och grepp.

o





Så jävla snygg!!!!

18

Idag fyller Hanna år. Av mig fick hon ett par skor från trettiotalet som kommer att bli riktigt schyssta att dansa i.

Hon är den bästa människan.

Hon lär mig allt jag inte vet - som är värt att veta, om litteratur, människor, livet, historia, humor och så fortsätter det. Utan henne skulle mitt inre liv stagnera.

Den bästa människan.

Älskade vän!

Dura

jag känner mig stel som en pinne. när jag skrev detta såg jag boktavligt talat framför mig, en brun pinne i oföränderlig form falla mot marken, hugga en två gånger mot asfalten och sedan vila i all sin stelfrusenhet.

sweet banni


snabel

Jag vıll veta hur man gor... Hur man lever och hur man talar och hur man skrıver och langtar och tar slut pa langtan. Detta tangentbord slacker mına ord lıtet utan punkterna men ı gardagens lucka alltsa nummer 6 sa stod det att - I datorn kan du leta efter allt du vıll veta - sa jag antar att det ar vart det att skrıva utslackt. Men jag skulle alltsa vılja veta mer.. For att fa ro.

1, 2

"För några dagar sedan skrev jag: - 'Jag känner, att nu är det inte jag, som skall förändras; jag har gjort mitt för en tid. Nej, det är tingen omkring mig, som skall förändras. Därför sätter jag mig ner och väntar på att en ändring runt omkring mig skall ske.' Jag skrev det bara på en lapp. Men kan man vänta en ändring som är något att räkna med, bara ifrån tingen omkring en? Jag behöver på flera punkter ändra mig. Fast det är svårt... min natur är så lidelsefull." I.W.


Förtroliga samtal

Det finns väldigt lite som jag aldrig skulle berätta för någon.

mjukt + mjukt = mjukast i världen


RSS 2.0