...

ibland försöker jag skriva historier men det känns inte som att det går.

jag vet inte vart jag ska börja? ska det finnas ett hus eller en katt eller är man ledsen eller glad?

det är sorgligt tycker jag. en pojke i en film sade ju detta, att han inte kunde skriva. men då fick han svaret "har du försökt" och det hade han ju inte. men det hade ju jag när jag såg det och då tänkte jag att det var kört.

när jag var yngre och gick på sexårs tror jag och min mamma gick på datorkurs ibland så fick jag följa med eftersom att ingen kunde passa mig och då skrev jag historier om björnar och skrev på datorn och det gillar jag och min mamma sa att min fantasi var en outtömlig källa. sen blev man ju stor och allt blev så mycket svårare tycker jag. och om man inte klarar av det svåra så blir man bara ett djur och det har jag nog blivit. och frågan är om man kan förvandlas till en människa igen. det känns ju inte så.

och när jag ska skriva så glömmer jag bort att det fanns en fågel i början och vad som hände med den visste bara jag men den fick styrkas bort helt enkelt.

jag kunde skriva historier om björnar och ingenting men nu går det inte längre. jag vet inte hur man gör och det kommer inte till mig och jag vill kunna skriva om björnar igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0