Burcu

Vissa dagar....

 

jag undrar vilka som läser här?

 

Om de tycker att det är något vidare?

 

Ett fåtal som läser.

 

En som undrar.

 

---

Infogar horisontell skiljelinje. Error.

Igen.

 

Igen.

 

Till slut.

 

Aldrig igen.

 

I dessa dagar kan jag inte koncentrera mig. Koncentrationen är sekundvis. Stark, men släpper snabbt taget om hela min person. Jag tror att jag har dödliga sjukdomar. Jag intalar mig själv det, för att strax överklaga mitt eget beslut.

 

Så kan en dag, flera dagar passera utan varken medvetande eller lust.

 

Och så en dag är allt åter i sin ordning. Jag sitter och ser träden suddas ut genom fartfyllda sträckor och jag skrattar åt lustigheter som inte angår mig. Rader väcker mitt uppseende istället för att ord, ord för ord, i stillsamma vågor flyter förbi mig.

 

Jag inser på egen hand hur skrämmande dessa växlingar uppenbarar sig, i skuggor och alltid oväntade. Men visst har jag förstått detta mönster, och kan enklare söka och finna lugnet när den ena eller andra växlingen äger rum. Kanske är detta min trygghet, min levnad, mitt jag. En rak linje som böjer sig för landskapets böljande former.